
Hur ska du veta viken klammer som funkar bäst för din applikationen? Efter att ha läst denna texten hoppas vi att det problemet är ur världen. Du kommer att känna till de olika typerna av förslutningsmetoder, materialtyper, vilken tjocklek och spets som är rätt för dig. Låt oss börja med de olika klammerdimensionerna.

Det finns generellt tre typer av klammer, de har alla har olika egenskaper, styrkor och användningsområden. De tre typerna är:

Denna tråden är tunn och märk knappt när den häftat fast i applikationen. På grund av dess tunna dimension blir påverkan och slitaget på materialet väldigt liten. Av denna anledning är fintrådsklarmmer idealisk att använda på tyger, klädsel och inramning.

Denna klammer ska du välja om vill ha en stabil klammer med högre prestanda och motståndskraft jämfört med fintråden. Den kan hantera mer kraftfullt material eftersom tråden ger applikationen mer styrka och stabilitet. Utmärkt att använda i palllådor, tunnare trämaterial och för kraftigare tyger.

Det robusta och starka valet i klammersortimentet. Om du har en applikation som kräver hög hållkraft i kombination med krävande och styvt material är denna tråden valet för dig. Tjockleken gör den perfekt att använda för träinramning, möbler och för att fästa tunga träramar till träpallar.
När man jämför olika trådtkocklekar så har de ofta ett klassificeringsnummer (engelskt ord = Guage). Detta nummer kommer från American Wire Gauge, AWG. AWG är ett standardiserat trådmätningssystem, och av det kan vi dra slutsatsen om klammertråden är tjock eller tunn. En enkel regel som är bra att komma ihåg: ”Ju högre Gauge (nummer), desto tunnare tråd”. Så ett nummer på 20 indikerar en tjockare, tyngre tråd än en 22-Gauge klammer.
| Gauge | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | 16 | 14 | 12 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fintråd (Fine wire) | x | x | x | ||||||
| Mellantråd (Medium wire) | x | x | |||||||
| Grov tråd (Heavy wire) | x | x | x | x |
Klammerns rygg är den del som håller ihop materialet. Beroende på ditt applikationsmaterial så finns det olika klammeryggar som passar mer eller mindre bra. En klammerygg som är det bästa valet i en applikation funkar inte nödvändigtvis lika bra i en annan. Utöver Gauge storleken så kallas ryggen Narrow (Liten rygg), Medium (Mellanrygg) och Wide (Bredrygg). Tyvärr så skiljer sig dessa i storlek mellan i milimeter per tillverkare.

Används för diskret kartongförslutning, tunnare träarbeten och finsnickeri.

Är idealisk att använda vid isolering, cederfasader och enklare träarbeten.

Används huvudsakligen för kartongförslutning. Den har en hög fästkapaciet eftersom ryggen täcker en större del av pappen och håller den säkert och robust stängd.
Hur vet du vilken benlängd du ska välja för din applikation? Det finns många olika benlängder med minimal milimeterskillnad till din applikation. Här är tre enkla regler per applikationmaterial att komma i håg:


Multiplicera ditt materials tjocklek med tre. Exempelvis, ska du häfta i 5mm tjockt trä, behöver du 15mm benlängd.

Vid häftning av tunna material som plastfolie till trä bör häftklammern vara 4 mm längre än tjockleken på applikationsmaterialet för optimal förslutning.

När du fäster klammern i ett väldigt hårt trämaterial, bör klammern vara dubbelt så lång som träets tjocklek.
Beroende på var din applikationen kommer befinna sig, utomhus, havsmiljö eller innomhus så måste du välja ett klammermaterial utefter det. Till exempel, om din applikation endast ska befinna sig inomhus i en torr miljö, behövs inget avancerat matieral. Men om stängslet du jobbar med ska befinna sig bredvid vattnet, så måste klammern tåla den omgivningen under årets alla dagar utan att försämras. Därför är det viktigt att veta vilket material det finns klammer tillverkade i.

De absolut mest använda häftklamrarna på marknaden. Dessa klammer är tillverkade av stål med förzinkning som hjälper klammern motstå korrosion till viss del och därmed hålla borta rost. Om klammern används inomhus kommer den motstå rost i princip hur länge som helst. Men om du ska använda klammern på en appliktion eller plats där det är fuktigt så kommer klammern rosta tills slut och den bör då bytas ut till ett stabilare klammermaterial.

Att en klammer är tillverkad i kopper hör inte till vanligheterna. Därför var Josef Kihlberg först ut med att producera sina förpackningsklammer med en kopparfinish. Detta ger dem en exklusiv estetiskt touch jämfört med den klassiska galvaniserade typen. Den ger klammern samma nivå av rostskydd som förzinkningen, men kopparytans största och viktigaste egenskap är interaktionen med maskinen. Förkoppringen gör att friktionen minskar avsevärt mot verktyget jämfört med ett förzinkat stål. Detta bidraget till mindre slitage och längre drifttider. Vilket gör en stor skillnad för dem som använder den.

Arbetar du i en känslig miljö som ett sågerverk och vill undvika gnistbildning? Eller kanske i ett starkt elektromagnetiskt fält som inom sjukvården? Använd då en aluminimklammer, då löser du de ovannämda problemen. Den är mjuk till sin karaktär jämfört med galvaniserat stål, detta medför att en applikation med aluminiumklammer i kommer vara lättare att skära sig igenom om den skulle behöva tas bort.

Som namnet lovar så är rostfria klammer bäst bekvämade att använda i miljöer där applikationen befinner sig utomhus och blir utsatt fuktiga förhållanden. Den rostfria klammern kommer oftast i legering 304 och legering 316. 304 klammern är den som det säljs mest av då den har oerhört stark rostståndsksraft, mer än vad som krävs för applikationer utomhus. Men ska applikationen befinna sig i eller tätt intill saltvatten så bör du välja rostfri 316 klammer, 316 besitter den absoluta motståndskraften en klammer kan behöva vid extrema förhållanden.
Om din applikation behöver en klammer i en speciell färg. Kontakta oss

Klammerns ben kommer med olika typer av spetsar. Det är klammerns spets som tränger igenom applikationsmaterialet. Och det finns en rad olika spetsutformningar.

Bland de klammer som säljs runtom i världen så är Mejselspetsen absolut den spets som sitter på klammerbenen allra oftast. Spetsen är konstruerad för att tränga in i materialet på bästa möjliga sätt. Den tränger igenom materialet rakt igenom och tvingar de två benen mot varandra. Det finns även Divergent och Step cut divergen spetsutforning.
Efter att klammer trängt in i applikationsmaterialet vill du att häftklamrens ben ska böjas för att materialet ska sitta säkert och robust förspänt. Terminologin för denna böjning kallas clinch, eller som ofta benämt på svenska stängt och böjd ben. Och beroende på din applikation finns det olika sätt att stänga klammern på.

Oavsett vilken clinch ditt verktyg skapar, se till att det blir bra och håller materialet på plats!